Ja kan väl lika gärna skriva de, vi har inte firat något idag. Har liksom inte träffat Björn så. William sov hos sin farfar i natt då Björn var i Säter på nån rock tror jag? Jag hade Lisa här på besök så vi såg Beck (Levande begravd) jag tycker Beck är riktigt bra, typiskt min filmsmak.
Brossan kom hit så följde med honom och köpte skor sen handlade jag kiwi på maxi som William ska få ta med sig imorgon. Ny vecka imorgon igen, känns som veckorna går så sjukt fort hinner inte riktigt med.
Fan känns ju dumt att skriva när ingenting speciellt hänt? Eftersom William varit hos sin pappas farmor och farfar idag så hade han ätit massor så gjorde gröt och smörgås till middag, han åt en tallrik gröt och sen några tuggor på smörgåsen så kändes som jag valde rätt mat hade ju känts trist om man lagat middag som typ blev några tuggor på.
Lagar ni alltid riktig middag eller kan ni göra gröt eller soppa ibland om barnen inte verkar hungriga? Jag känner att jag får så dåligt samvete när jag inte lagat värsta middagen, men samtidigt känns de så onödigt att slänga mat liksom. Det är ju inte som han går och lägger sig hungrig de skulle jag ALDRIG låta honom göra. Men soppa och gröt man har liksom lärt sig att de är ”dåligt” att ge som mat från skolan. Som typ när man fick det till lunch på fredagar var lärarna jätte irriterade för de så man känner ju att de är fel, ändå älskade jag soppa och gröt när jag var liten tills andra typ gud va äckligt så tyckte man de också.
Så vips färdades jag tillbaka till mitt tredje år på grundskolan och min sadist till lärare. Jag satt mitt emot en klasskompis som inte tyckte om gröt, hon ville inte äta så min lärare bara stirrar på mig med hat och skriker ”SE nu har du lärt *** att inte tycka om gröt! NÄR hon började här åt hon allt” , jag minns hur det högg tag i hjärtat på mig. Jag fick skulden för en tjej inte tyckte om maten. Den där läraren, jag kommer aldrig glömma henne. Hennes psykiska mobbning mot mig som fick mig att helt tappa tron på mig själv och fick mig att börja skolka på högstadiet för jag kände mig så dålig.
Det här är så lite av vad hon gjorde. Alla gånger hon fick utbrott på mig utan anledning, hon hatade mig från första stund jag klev in i hennes klassrum där i ettan. Berättade dagligen vilken idiot jag var och hur jag inte skulle lyckas med något i livet. Berättade för klassen om klassen dåligaste elev och sa till dom andra att inte leka med mig.
Det känns i mig vilken smärta detta orsakade mig, och nu ska jag själv bli lärare och jag ser fram emot att vara med i tidningen och jag hoppas då hon ser mitt namn och sätter i halsen. FÖR jag har lyckats och jag är någon!
Gilla detta:
Gilla Laddar in …