Hela dagen igår klagade William på ont i magen, han sa också att han mådde illa och kräktes. Jag tänkte genast magsjuka och därför tog jag det inte med större allvar än så. Menar alla barn blir sjuka ibland. Men på kvällen var han alldeles blek och hade jätte ont. Han sa att det sved när han kissade så jag ringde sjukvårdsrådgivningen som skickade oss till akuten. Där tog det ju tid så klart, blev lite rutinkontroller och sen fick vi ett rum. En doktor kom in och klämde på Williams mage och det gjorde ont på honom. Hon misstänkte blindtarmen och William skulle få ta prover, så skulle det bli stick, först säger William att han vill ha en i armen men det blev inte alls bra för han skrek att det gjorde jätte ont och stick i fingret var väl typ lika han grät och var jätte ledsen och rädd. Men som belöning lovade usk:an att William skulle få gå ut och kolla på ambulanserna (vi hade rummet mitt emot ambulansen) i alla fall gick en ambulanssjuksköterska (manlig) förbi och hälsade på William och Williams ögon riktigt lyste, så fick han gå ut dit i alla fall och hälsa på ambulanssjuksköterskan och fick kika inne i ambulansen och provsitta fram SAMT att han slog igång lamporna. William var så himla glad över de. Sen blev det i alla fall så att en ny läkare kom och sa att vi skulle på barnkliniken avdelning 34, så det fick det bli. Klockan 23,30 fick vi ett rum och William somnade ganska omedelbart. Hade eget rum så på så vis var det skönt. Jag sov i en tältsäng. William sov tungt och vaknade halv åtta utvilad och PIGG. Kvällen innan trodde dom det var blindtarmen men efter en natts sömn har han pigg och kry. Han var dock fastnade, klockan halv tio fick han frukost och vi blev utskrivna. Spännande tjugosjuårsdag man fick S. I alla fall gav han dom positiv feedback för när vi skulle gå hem sa William ”HÄR skulle jag vilja bo”. Jag sa till uskan som var med att ”DE är ett en bra bild från hans sida”. Stackarn blev stucken 3 gånger och hade sån panik men han vågade ändå erövra rädslan. Han fick ett lejon att bygga ihop och ett par örhängen (valde själv).

Tänkte att ni får bilder från sjukan nu så ger jag er bilder på tårtor och sånt när jag och William och Lisa varit på Trassel i 3D som vi ska på idag.

Akuten Falun

William frös i massor, alldeles blek på kvällen på akuten.

Lite info

Williams säng och min bredvid
(William var dock avundsjuk att jag fick tältsängen *haha*)

Badrum (William bara WOW vi har egen toalett)
Bord, garderob och tv.

William nyvaken på 34:ran.
Med fina örhängen han valt 🙂


Upptäck mer från Orsakulla mamma vid 20 - Dalaliv, finporslin & pudelliv!

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

3 kommentarer

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma sedan 2004. Bor med min mellanpudeltik Lizzla född (230225), hon kom till min efter att hennes älskade och saknade storasyster Skilla (190919) dog framför mina ögon i en bilolycka den 15 april 2023..Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, och speciallärare i språk, läs- och skrivutveckling med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.

Upptäck mer från Orsakulla mamma vid 20 - Dalaliv, finporslin & pudelliv!

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa