Har man skaffat sig en pudel, har man skaffat hälften katt.

Hur snabbt går inte dagarna? Igår jobbade jag, åkte sedan hem och vilade en stund på soffan med Lizzla bredvid mig. Man får passa på för hon är egentligen inte den som gillar att ligga nära. Jag ställde klockan för att fixa med akvariet, byta vatten och rengöra. Tog sedan och gav dem mat, efteråt fick Lizzla sitt färskfoder. Samt även sitt Royal Canin för pudlar. Det sista där passade damen väl, hon fick nämligen en 7,5 kg säck hem från Bitiba i måndagskväll. Grejen är den att den lilla damen totalvägrar äta annat en just Royal Canin. Jag gjorde beställningen men det hann ta slut innan hon fick nytt, hade en förpackning med annat foder jag fått gratis som prov, Lizzla vägrade äta. Så är det, har man skaffat en pudel har man skaffat hälften katt… Jag skojar inte med den saken, pudlar är väldigt lika katter på många sätt.

De är kräsna med maten, och många pudlar kan lida av anorexia just för att de hellre svälter sig än äter vissa saker. De är heller inga storätare utan man kan ha maten framme och ändå finns maten kvar, de kan gå dit och gå därifrån. Det här medför att det där med fasta tider kan göra att pudeln helt enkelt inte äter alls. Utöver maten så är pudlar hundar som gillar att ligga högt, gärna på soffkanten, uppe på kuddar, sitta i fönster och liknande för att se ut över världen. De är också sådana att de själva bestämmer, du kan inte få en pudel att jobba om de inte själva känner en vinst i saken. De är väl medvetna om vad de ska göra, men skiter i att göra saker om det inte är tillräckligt spännande, eller tillför dem något.

De blir också väldigt kränkta över en tillsägning, om man säger ifrån eller gör saker de inte vill som att duschas eller liknande så märker man saken ganska snabbt. De surar, och kan så göra ett tag. Om du varit borta är det inte säkert att en pudel per automatik förlåter dig för att du rest bort, den kan mycket väl gå undan och visa sitt missnöje för att inte fått följa med. Precis som katter, de är självständiga och vet vad de vill.

Det är den grejen jag gillar med pudlar, utöver att de också sig hälften till hund med att gärna vill hänga med familjen, tycker att man nog är ganska rolig och ser rakt in i själen på en. De älskar att vara med på saker, och familjen/flocken är bäst. De vet precis hur man gör någon glad, och har koll på saker. Som igår när Lizzla låg bredvid mig när jag fixade naglarna. Hon vet precis när det nästan är klart, då sätter hon sig upp och tittar glatt på mig. Hur märker när nagellacket läggs på och tidsmässigt är det min tur. Detsamma sa Björn till mig att Lizzla märker när vi nästan ätit klart vår frukost på helgen, hon brukar få lite leverpastej då. Mot sista tuggan på våra mackor så blir hon ivrig och väntar. Hon kan alltså höra när vi börjar bli klara, det är ändå ganska fascinerande måste jag säga.