Idag vaknade jag av att vara trött. Jag har mina perioder när hjärnan behöver återhämtning, idag verkar det vara en sådan dag. Det är skönt då att veta att en helg väntar och att jag får tid för mig och mitt. Att jag kan ta promenader med Lizzla i skogen, eller bara vara några dagar. Utan att huvudet ska processa allt och ingenting.

När min hjärna full av trauma hamnar i spinn-on länge så ger den sig inte. Den befinner sig i någon fas där den går på högvarv och gör att jag inte släpper något. Jag övertänker allt, tar åt mig av petitesser och grubblar över saker som hänt för 20-30 år sedan.  Beskyller mig själv för saker, och tänker att: Det är något fel på mig… Jag vet varför det blir så här, år av behandlingar har gett mig svaren. Jag vet att ätstörningen knackar på när jag kommer in i spinn-on eftersom den är sekundär numera och inte primär. Ätstörningen är ju min elaka polare som ger mig energi och självförakt genom svält i några månader, för att sedan lämna mig med gollum och konstiga tankar. Jag kämpar emot den just nu, att inte ta till den saken. Den leder mig inte framåt, utan ännu längre bakåt.

Då kommer barnet i mig fram istället. Barnet som känner sig granskad och dålig, barnet inom mig. Barnet som inte ser sig själv som en bluff i alla sammanhang. Som tror bubblan spricker när som helst.

Idag har jag en nedåt dag, imorgon kan den vara uppåt igen. Berg och dalbana, så får jag ha det. Trauman, minnen från det förflutna som satt sina spår. En del av min historia, en del av det jag kallar för livet.

9 kommentarer

  1. Saker som vi är med om i livet sätter verkligen sina spår. Vissa djupare än andra. Det är jobbigt när man hamnar i de där perioderna när tankarna snurrar extra mycket. Skönt då att inte behöva prestera på jobbet utan kunna vara lite mer här och nu och bara ta saker och ting som de kommer. Hoppas att tankarna spinner mindre idag.

  2. Inget är fel på dej. Trauman är svåra att ta sej igenom. Bra att du kan vara ute med hunden din på långa va promenader på helgerna ????

  3. Ibland räcker inte nattens vila. Utan man behöver ha en dag där man bara vilar på. Så är det för mig. Kan tänka mig att det är så för dig med.
    Tack för att du dela med dig lite av av ditt liv ????????????❤️.
    Livet går upp & ner. Å det är det som är livet. Livet ska inte gå rakt. Då är det inte ett spännande liv ????. Spännande liv är när det händer saker. Det negativa saker är där vi lär oss som mest. För att sen njuta av det bra i livet.

    Ta hand om dig och va rädd om dig❣️????

  4. Hoppas du får vila i helgen. Och att du kan samla energi till kommande vecka. det Känner igen det där med ätstörning då jag har haft det själv men en annan sorts ätstörning. Sänder styrkramar!❤

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma sedan 2004. Bor med min mellanpudeltik Lizzla född (230225), hon kom till min efter att hennes älskade och saknade storasyster Skilla (190919) dog framför mina ögon i en bilolycka den 15 april 2023..Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, och speciallärare i språk, läs- och skrivutveckling med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.

Upptäck mer från Orsakulla mamma vid 20 - Dalaliv, finporslin & pudelliv!

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa