Så är tanken där igen, vad vill jag göra med mitt liv? Vem vill jag vara om något år? Står jag för den jag är? I allt jag gör? Kan jag med handen på hjärtat säga att det känns rätt?

Jag är så trött på människor som tar mer energi än de ger. Jag vill omge mig av människor som får mig att må bra, inte dåligt. Det blir så tydligt för mig för varje år att jag inte orkar med drama och skitsnack, knivhugg i ryggen och otrevliga toner. Jag var trött på sånt där redan som tonåring, och nu? Ja nu är jag så gammal att jag är urleds på saken. Fattar inte detta med att springa runt och snacka om varandra? Att allt ska gå i tredje, fjärde eller femte ledet istället för att bara säga som det är?

Om man inte kan stå för vad man säger face-to-face till någon kan man hålla käften. Det är så lätt att tjata om att folk är ”modiga” på nätet men folk är fan ännu vidrigare i verkligheten där de istället för en skärm sprider hatet mellan varandra.

Jag är less på människor som är skvallerbyttor och skitsnackare. Ät en bajsmacka och håll käften istället om du inte vågar fråga personen face-to-face.