Jag kör en bloggutmaning i februari. Vill du delta? Skriv en kommentar, och blogga om ämnet för dagen. Klickar du på länken, så kommer du till samtliga ämnen att skriva om.
Är jag inte alltid en i mängden? Någon som finns där men ändå är precis där? Jag står knappast ut någonstans, håller mig visserligen gärna på min kant och bevakar det som sker runt och kring mig. Men samtidigt när man är sådan blir man nog ganska osynlig? Det är nog därför jag reagerar så starkt när människor säger att de läser min blogg, eller vet vem jag är. Hur kan någon veta vem jag är? Ändå tycks jag dra till mig människor, jag blir stannad på stan av främlingar som ställer frågor om vägen. Jag blir ofta stoppad av någon som vill ställa några ”korta frågor”. Jag känner mig som en i mängden men kanske stickar jag ut mer än jag tror? Hur kan man veta?
Deltagare i februariutmaningen är:
Står du inte med på listan? Säg till så lägger jag till dig.
Ditten_datten
Stenhagenbettan
it_is/Anette
BP-Computerart
Louise
Marianne
Hanna – Hälsa och träningsglädje
Amandizan
Zinnie
En jordemors liv och lustar
Geddfish
Linda
corkystyle
Upptäck mer från Orsakulla mamma vid 20 - Dalaliv, finporslin & pudelliv!
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
intressant ämne, jag tror nog egentligen alla människor sticker ut på ett sätt, liksom alla har ju något som gör en unik, men väldigt svårt att se det själv på sig själv haha. känner igen det där tänket när man hör folk säga till en att du läser ens blogg, ja blir förvånad vänner läser till och med. egentligen borde man ju fatta folk läser, i och med man ser ju statistiken, men ändå blir det lite som bara siffror för en 😂❤
Ja kanske är så :). Unika är vi absolut men frågan är om folk alltid känner igen en? 😀
Ibland kan omgivningen ha en annan bild av en än vad man själv har. Lite intressant tycker jag. Att vara en i mängden är vi nog alla. Just nu är jag en i mängden av alla som har sportlov 😀
Ja så tänker jag också :D. Åh det är sant 😀
Det var två svåra frågor nu, men detta med att sticka ut, folk är så himla rädda att utmärka sej. Ska jag vara ärlig så ser jag knappt skillnad på tonårstjejer idag, de ser ju likadana ut, med blonderat långt hår, lösfransar, lösnaglar och botoxläppar, det är lite skämmigt när jag inte ens känner igen grannens döttrar ibland, vi som ändå umgås lite grann.
Ja man får riktigt tänka till :). Så är det nog håller med att det är väldigt lika 🙂
jag är en i mängden 🙂 Har aldrig blit stannad av någon och ingen vet vem jag är 🙂 eller jag är inte i folksamlingar heller… kan bero på det :))
Intressant, nej och då är det ju svårt så klart 🙂
Klart du inte är en i mängden. Dom som stoppar dig och frågar om vägen ser att du är en trevlig person som gärna vill hjälpa dom. Du har den utstrålningen fast du kanske inte tänker på det själv. Kram <3
Så gulligt att beskriva saken så :). Det kanske är så det är 🙂
Roligt inlägg. Jag har märkt att jag också är en sådan person som folk gärna stannar och pratar med eller frågar om vägen. Och så är det vart jag än befinner mig. Tror min partner i alla förhållanden jag haft har påpekat detta. Att folk alltid kommer och pratar med mig, oavsett om vi är i Sverige eller i något land på andra sidan jorden.
Visst är det ganska kul? Undrar lite vad som gör att vissa dras till att fråga sånt 🙂
Verkligen något man kan fundera på!
Ja men visst är det 🙂
Vad roligt ändå när folk berättar att de läser ens blogg och så, det är svårt att greppa för en själv att folk faktiskt kan känna igen en. Innan jul var det en tjej som hejade på mig när jag var och handlade och jag kopplade strax efter att hon läser min blogg och vi brukar skriva lite kommentarer till varandra. Hon skrev även om det på min blogg i efterhand, så himla kul faktiskt!
Åh va roligt :D. Sånt där blir man ju glad över också 🙂
Jag känner dig inte men tycker verkligen du verkar vara en så fin och unik människa, verkligen! Så jag är inte förvånad över att detta händer dig <3
Åh så fint att du skriver så 🙂
Alltså wow du är sååå fin! 😍 så bra skrivet, förstår vad du menar! ❤️ Hoppas du fått en fantastik start på veckan! Kram!
Tack 🙂
Fina du!
Tack.
Det är ganska lätt att säga att man känner någon när man läser en persons blogg. Visst får man en bild av vem/hur hen är, men inte känner man någon för det.
En i mängden förknippar jag nog med någon som inte utmärker sig på något sätt. Men som du säger, så har man ju en viss utstrålning som antingen attraherar andra eller så säger kanske kroppsspråket att man inte vill bli tilltalad.
Ja det tror jag också, man får en bild av en människa men frågan är om den alltid stämmer :D. Ja det är lite intressant, undrar lite hur man är egentligen? 🙂
Verkligen en spännande tanke och något som jag blir lite fundersam över. Ja vem är jag och vad sänder jag ut?” hur uppfattar andra mig…
Ja visst är det intressant att fundera kring sådant? 🙂
Känner igen mig, ibland känns man som en i mängden fast ändå inte 😉
Ja så är det ju 🙂
Vad intressant att läsa. Det händer inte mig ofta att jag får höra att någon har läst min blogg men när det hände tänkte jag ”vaa” Så jag förstår dig på ett sätt 🙂
Så intressant med sånt :). Man blir ju smickrad av saken i alla fall 🙂
Intressant frågeställning! Ja, när är man en i mängden? Jag brukar också bli stoppad för frågor. Å andra sidan kan det ju variera beroende på både ens egen och andra personers dagsform: om man utstrålar ”kom inte nära mig” eller om man har extra karisma. 🙂
Ja så kan det nog vara, jag blir ofta stoppad oavsett. Kan ha en riktig skitdag men ändå söker sig folk till mig, kanske ser man allvetande ut ;D