Jag kör en bloggutmaning i september. Vill du följa med? Skriv en kommentar, och blogga om ämnet du med. Klickar du på länken, så kommer du till samtliga ämnen att skriva om.
Jag tror det är naturligt att ha lite tvångstankar då och då. Jag minns speciellt att det var vanligt som nybliven mamma. Jag var så rädd för att råka göra saker, som att ramla när jag bar William, eller att man skulle råka tappa honom och liknade. Nu hände det aldrig något, men jag var så rädd för att något skulle hända.
Jag minns därför hur glad jag blev när jag läste tidningen Vi föräldrar och hon Caroline von Ugglas intervjuades. Hon berättade om hur hon haft tvångstankar varje gång hon vad jag vill minnas gått över en bro med sin bebis. Det var sådan lättnad någonstans att som nybliven mamma läsa att man inte var ensam om att vara livrädd för sina tankar som inte alls kändes rimliga.
Förra året när jag gick hos en psykolog sa jag att; ”Ibland tänker jag om jag skulle köra av vägen. JAG blir lika rädd varje gång, jag vill inte dö” då sa hon att människor som blir livrädda av läskiga tankar aldrig skulle utsätta sig för något. Det var lugnande, det är väl bara hjärnan som försöker processa något som skrämmer den antar jag.
Har du tvångstankar? Tror du det är något alla har då och då?
Deltagare i septemberutmaningen är:
Står du inte med på listan? Säg till så lägger jag till dig.
BP-Computerart
MinResaTumörMittLiv
it_is/Anette
ditten_datten
Mina
StenhagenBettan
Zinnie
Ja det är helt normalt och vanligt med små tvångstankar. ”the call of the void” eller vad man nu säger hehe.
Ja eller hur, jag tror det är bra ibland med 🙂
OJ, jag har tvångstankar varje gång jag äter M&M’s! Räknas det? ?
Jag måste äta två av samma färg i ungefär samma storlek samtidigt, en på varje sida i munnen… Jag tror inte att det har med min mammaroll att göra! Är det inte värre än M&M’s känner jag inte att jag har något större besvär av det! ?
Haha så kul ju :D. Kan absolut räknas 🙂
Tvångstankar, störiga tankar som ploppar upp… kaostankar ja jag har dem inte dagligen men väldigt ofta. När vissa människor uppför sig (i mina ögon) märkligt kan jag få tankar som är helt galna 😉
Du vet terrorism… rånförberedelser och sånt.
Haha ja så är det ju 🙂
Ja men fy när jag tänker efter så här i efterhand så hade jag mycket tvångstankar då barnen föddes,märkligt det där, kram
Jag vet att jag läste att det har att göra med skräcken man har över att något ska hända ens barn.
Ska bli jätte skoj att läsa alla svar på just dagens utmaning – för jag hade verkligen svårt att hitta ett bra svar på frågan… för vad är egentligen tvångstankar blev frågan i mitt huvud som trasslade till det lite ler….
Ha en fin dag
Jag förstår det, blev nog ganska spritt 🙂
Jag tror att alla kan ha det, olika stort och på olika saker såklart. Men det är nog något som tränger på hos alla 🙂
Jag tänker också så 🙂
Kan det du beskriver kallas tvångstankar? Är det inte bara vanlig oro?
Jag tror det är lite både och 🙂
Hoppade över din utmaning idag. Gjorde nämligen misstaget att googla ”tvångstankar”. Det borde jag inte ha gjort, för det jag läste gällde ju bara sjukdomar. Å då jag inte hade sådana – sjukdomar alltså, hoppade jag över idag.
Men du har kanske rätt där, att man ibland tänker i ”negativa banor”, men som sagt, efter det jag läste igår kan jag inte ens kalla det för tvångstankar – som tur är;-)
Usch då det lät inte kul det är ett ganska vitt begrepp om jag förstått psykologer 🙂
Jodå. Jag har tvångstankar jag med. Under senaste veckan har dom mestadels bestått i ”Går jag närmare kanten kommer jag garanterat att ramla ned!”.
Fast hittills har det – tack och lov – inte hänt 😉
Förstår det, man hamnar lätt i de där tankarna.
Jag tror att alla har tvångstankar, i alla fall mer eller mindre. Jag kollar gärna spisen flera gånger…
Ja det tror jag med. Det där med spisen jag gör också.