Den ramlade ner i min brevlåda, jag kom hem och så låg det där brevet med en kallelse till Dala-ABC. Jag ska alltså få hjälp nu efter alla år av självsvält, kräkningar, hetsätning och nu allt jag gjort samtidigt som jag skadat min kropp. Det känns konstigt, men samtidigt befriande. Jag undrar över livet före och efter nu, hur kommer mitt liv se ut utan ätstörningar? När man gått så länge som jag med ätstörningar, när man inte känner av hunger, törst eller mättnad. När magen har problem, då känns det väldigt konstigt att tänka att en dag kommer jag att vara frisk. Vad är ens frisk?

Det är många tankar som kretsar i mitt huvud, en längtan efter att bli frisk och en längtan efter att må bra. Men innan jag sorterat ut allt ska jag jobba, jag slutar 14:45 och sedan ska jag bara försöka att ta det lugnt.