Julkalender 2017 – Lucka 8, Från soffpotatis till löpare och hängiven pilatesinstruktör.

Hej!
Här i lucka åtta hittar ni mig, Hanna. Jag driver bloggen Hannas krypin. Jag har haft min blogg i tio år och har inga planer på att sluta blogga. I min blogg kan man läsa om min vardag, mest träning och hälsa och då framförallt min stora passion, pilates. I det här inlägget tänkte jag berätta om min träningsresa. Så, nu kör vi.
Jag har aldrig varit den där personen som gillar att träna. I gymnastiken i skolan var jag mer frånvarande än närvarande och särskilt bollsporter ville jag inte vara med på. Att få negativt mot mig varje gång jag inte motsvarade lagkamraternas förväntningar var inte så särskilt kul. Istället valde jag att strunta i det.

2005 följde jag med min man på en fotbollsmatch. Det var småkillar, sisådär 8-10 år gamla och det såg roligt ut så jag kände att ”det där ska jag testa”. Mia på förbundet tyckte nog att jag var lite galen men lät mig börja döma 11-mannamatcher fast jag egentligen inte var behörig för det. Jag dömde några matcher där och tyckte att det var roligt. Det gick såklart allt annat än bra men jag fortsatte att kämpa och har lärt mig mer och mer.

Men, då kom jag till nästa problem. Som fotbollsdomare måste man ha god kondition. Orkar inte kroppen så orkar inte huvudet heller och jag var tvungen att ta tag i min träning. Oj, oj, oj, det var inte det lättaste. Stackars maken min hade världens jobb med mig. Jag orkade ingenting och hade inte den där mentala viljan att verkligen pressa mig. Men skam den som ger sig. Jag fortsatte kämpa på och har idag sprungit ett halvmarathon och mängder med femkilometers lopp och några millopp.

Pilates upptäckte jag första gången runt 2005 när Mari Winsor (en stor pilatesinstruktör i USA) sålde sina träningsdvd:er via tv-shop. Jag kände direkt att det där nog kan vara något för mig så jag beställde hem filmerna och körde på hemma i mitt vardagsrum. Jag har haft långa perioder när jag inte tränat någon pilates alls men det har alltid varit något som gjort att jag kommit tillbaka till träningsformen. I april 2015 bestämde jag mig för att köra igång igen och nu kan jag verkligen inte vara utan denna fantastiska träningsform. Jag utbildade mig till instruktör 2016 men kände att den utbildningen gav för lite så nu är jag i full gång med en internationellt erkänd utbildning; Basi Pilates. Det är min stora dröm, som jag inte kan släppa, en egen pilatesstudio där jag får arbeta med det som jag brinner för allra mest. Träning, hälsa och motivera och inspirera andra. Tänk vad saker och ting kan ändra sig.

Har du hittat den där saken som ditt hjärta bankar för och som du inte kan släppa? Kör på, våga lyssna på dina drömmar. Min väg har inte varit spikrak. Det har varit hinder och vissa har känts oöverstigliga men jag har inte gett. Det tycker inte jag att du ska göra heller. VÅGA!

Min blogg: http://hannafialotta.blogg.se
Instagram: @hannafialotta