Jag fick en förfrågan om hur jag gjorde för att få min ekonomi att gå ihop som student och ensamstående mamma. Så jag tänkte ta historien för er som vill läsa detta, jag är väl medveten om att vi alla är olika och har olika prioriteringar i livet, men det här är alltså min historia.

Jag blev gravid när jag var nitton, vid det tillfället var jag redan ensam eftersom jag och Björn som är Williams pappa inte var tillsammans. Vi hade ganska precis träffats, jag lärde känna Björn i augusti 2003 och runt nyår 2004 blev jag gravid oplanerat som ni säkert förstår. Jag hade precis haft en blodpropp och avslutat en behandling med Waran som är blodförtunnande och eftersom jag fått informationen om att jag inte fick använda preventivmedel blev det alltså en liten present i form av en William.

Hur som helst jag hade hoppat av gymnasiet så hade ingen inkomst, i och med detta gick jag på ungdomspraktik och sen när William föddes fick jag föräldrapenning och bodde ihop med min lillasyster och hennes dåvarande pojkvän när i Falun då min syster precis börjat gymnasiet här. När William var runt 6-7 månader minns inte exakt datumet så började jag vara timvikarie för att dryga ut pengarna. Inte många timmar men lite då och då. Sen när William var tio månader började jag studera. Vi bodde då ensamma i en tvåa här i stan med ganska bra hyra och det funkade bra. Jag hade mer pengar en någonsin för egen del så jag var helnöjd. Eftersom William var så liten tyckte jag beslutade jag mig för att han själv skulle vilja börja förskolan innan jag sökte plats, och så fick det bli.

Jag har alltid ansett att räkningar betalar man först och sen är det viktigt med allt det andra. Mat och roligheter, vi har haft turen att Björn varit delaktig mycket så där har jag lyckats haft råd till semestrar eftersom vi betalat ihop, det hade nog varit högre kostnader annars. Sedan har jag valt bort vissa saker som att resa ensam, gå på krogen eller köpa dyra saker jag inte behövt. Jag har istället handlat sånt som varit viktigt och jag verkligen behövt. Spara har jag inte kunnat göra förrän först nu, men så är det inte ovanligt heller jag känner faktiskt få människor som har ett aktivt sparande i min omgivning så det har heller inte stressat mig.

Jag har nog alltid tänkt prioriteringar, vad är viktigt när det handlat om ekonomi för mig. Viktigt har varit att kunna göra saker med William och ha tak över huvudet och mat på bordet. Det har ju då också betytt att jag valt bort sånt som jag tyckt varit att slänga pengar i sjön, där är det nog så att jag tyckt att just fest på krogen gått under den kategorin. Jag dricker sällan alkohol och går sällan ut, jag har helt enkelt inte tyckt att det är värt att bränna pengar på något som kommer få mig att må dåligt dagen efter.

Jag brukar alltid tänka innan hur mycket jag får handla för. Ett restaurangbesök eller kläder till mig själv. Jag sätter upp ett maxbelopp och över det handlar jag inte. Oftast är det även så att jag tittar men bestämmer mig för nej det är inte värt det. Jag är absolut ingen ekonomisk expert men jag tror att det mesta i livet handlar om prioriteringar, jag har prioriterat tid med William och då har jag fått tagit bort sånt som drar onödiga summor pengar. Sen har jag inga husdjur, röker inte eller köper plastkassar. Jag undviker att köpa läsk och liknande och köper jag sånt ser jag alltid till att panta och tar pengarna efteråt och handlar för. Är bonusmedlem i diverse kundklubbar och matbutiker vilket gör att man får tillbaka lite pengar då och då.

Vet inte om detta gav så mycket till tips, men det är så jag fått ekonom att gå ihop alla åren. Nu arbetar jag deltid 80% och det känns perfekt för mig. Jag får ekonomin att gå ihop och jag tror det beror på att jag varit mamma hela mitt vuxna liv och dessutom student som fick mig att leva på en budget som krävde planering.