Jag tog en promenad i solen.

Jag försöker att ta mina promenader så gott som varje dag. Är det inte spännande egentligen hur mycket just promenader gör för välbefinnandet? Jag älskar den där känslan av att promenera och andas in luften, kanske mest förmiddagsluft egentligen men kvällsluft är också trevligt. Man mår alltid bättre av lite luft, jag tänker att man andas livet när man promenerar och får lite tid att stimulera tankar och kanske släppa tankar också.

Just i snöstorm är det väl inte så roligt att promenera direkt, eller när det regnar och är kallt. Men när det är fint väder då älskar jag att vara ute. Precis som förut idag när jag satte mig på balkongen med en bok och bara läste. Det är sånt jag lärt mig från förra hösten, att prioritera saker jag tycker är roligt och göra det som är roligt för mig. Jag har verkligen fått lära mig att jag är viktigt och att göra saker jag tycker om. Den lärdomen tror jag är få förunnad idag, och det är skönt. För det betyder att jag idag kan unna mig en latte på stan och en bakelse. Jag unnar mig en solig promenad fastän jag kanske borde städat istället, jag unnar mig att läsa en bok fastän disken står på diskbänken. Jag unnar mig att leva och att våga leva. Jag känner inom mig att det jag tycker är roligt vill jag prioritera, som att plugga till hösten det blir ju min hobby. Jag tänker inte stressa med den saken, utan läsa när jag behöver. Jag tänker inte satsa på ett VG bara för att det ser fint ut i betygen, ett godkänt räcker på högskolenivå.

Jag tänker en del på livet, min lilla femårsplan. Fem år går så fort, och jag har ett mål som jag vill uppnå inom fem år. Jag ska bocka av den listan och när jag har gjort det ska jag stå där och le inombords för inget var något stressande utan bara något helt för mig. För jag prioriterar mig och mitt, jag sätter mig i fokus och det är så befriande. Ni anar inte hur befriande det är att våga vara, våga älska och våga leva. Det är fantastiskt, jag mår så oerhört bra av att leva mitt liv precis så som jag vill leva det.