Jahapp då var klockan nästan 11:00 då. Man skulle ju kunna tro att jag varit vaken sedan i morse när jag skrev inlägget, men jag somnade faktiskt om strax efter sju och då hade jag dessutom råkat väcka upp William. Men det gjorde inget, han åt frulle och såg på tv:n så tror faktiskt han var rätt nöjd ändå.

Mardrömmarna försvann i alla fall för drömde inget mer läskigt efter det jag skrivit i morse, och jag vet inte varför det är så här. Det hänger väl ihop med att jag har ångest skulle jag tro, att det läggs som ett lager på lager liksom. Svårt att förklara, men allt som kräver energi liksom stressar upp mig och då tror jag kanske att det kan vara hjärnan som tömmer ur sig på natten.

Kanske jag bara sitter och filosoferar nu? Jag ska om inget annat sker ner till Lisa och fotografera lilla Alice om en stund. Eftersom jag då ska ner mot stan ska jag passa på att hämta lite paket efter vägen tänkte jag. Sedan i eftermiddag ska Björn bjuda på middag så då ska vi hem till honom och äta där.

Sen blir det att packa eller ja ställa fram kanske är lite bättre ordval saker inför imorgon när vi ska åka upp till Orsa. Jag ser verkligen framemot att åka till Orsa och träffa mamma och mormor, det var alldeles för längesen och sen kommer förmodligen min yngsta syster Melissa med kille förbi också. Jag har inte träffat hennes kille innan men det blir nog skoj det med, åh jag är så taggad. Det är egentligen märkligt, jag brukar aldrig längta efter att besöka min hemort. Jag brukar känna en oerhörd ångest för att komma dit, men inte nu. Jag längtar bara efter att få träffa mamma och mormor och faktiskt se Orsa med för den delen. Det är mycket som förändrats inombords för mig måste jag säga.

25 kommentarer

  1. Åh, så jobbigt med mardrömmar! Det var längesen jag hade det nu men det är inte roligt alltså.

    SV: Ja, eller ja, Vichyvatten ska det helst vara men det verkar funka bra med medicinen så håller tummarna för att det fortsätter.

  2. Fy vad jobbigt med mardrömmar.. Tur att de försvann.
    Skönt att du nu inte känner ångest inför att åka till Orsa. Hoppas ni får det toppen där!

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma sedan 2004. Bor med min mellanpudeltik Lizzla född (230225), hon kom till min efter att hennes älskade och saknade storasyster Skilla (190919) dog framför mina ögon i en bilolycka den 15 april 2023..Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, och speciallärare i språk, läs- och skrivutveckling med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.