Cellprov och morgonpromenader i Falun.

Idag var det då dags för cellprovet, jag var sjuktnervös i natt. Det gick helt okej att gå ner på stan för att gå och ta cellprovet men väl där satt och i väntrummet och kände mig uppstressad. Så mycket människor och det är värst med panikångesten. Tyvärr måste jag säga, att träffa människor. Kändes som en evighet tills jag fick komma in till barnmorskan fastän det bara gällde några minuter. Det gick bra, vi kom dit och så fick jag svara på några frågor som fylldes i min journal och sedan var det dags för undersökningen då.

Alltid lika stressande, jag förstår inte varför det alltid känns som vägen man går till den där stolen är så evighetslång?! Det känns som man går flera mil, har ni någon gång drömt att ni varit nakna på ett köpcentrum eller i klassrummet? Att man står där inför en hel publik men ingen tycks ändå fatta att man är utan byxor?! Den där paniken, när man går från bord till bord eller klädstänger för att gömma sig. Hur man vill köpa ett par byxor men inte vet hur sjutton det ska gå till utan att folk ska se en naken?! Precis den känslan fastän det inte är en dröm upplever jag varje gång jag är hos barnmorskan… Även om man vet att de inte bryr sig och det är deras jobb, så är det jobbigt.

Hur som helst så berättade jag redan innan den här gången att jag blöder och att min slemhinna tydligen växer utanpå livmodertappen. Hon sa att det var bra att jag berättade den saken och jag började så klart blöda när jag låg där, hon sa att det är när man spricker hål på slemhinnan som man blöder när man har så här. Det är inte ovanligt, men fick frågan om jag funderat på att göra en operation då man kan blöda efter sex, detta har jag dock inte tänkt på och tanken på en operation där man skulle bränna bort slemhinnan känns inte högprioriterat om jag inte absolut skulle behöva det.

Efter cellprovet och undersökningen fick jag i alla fall höra att slemhinnorna såg normala ut och hon inte såg något avvikande, dessutom skickades mina prover för snabbsvar eftersom jag är oroad, det kändes jättebra. Verkligen omtänksamt och jag blev glad för den saken, fick även höra att eftersom jag gått på cellprov så ofta som jag ska är riskerna färre för varje gång att man ska upptäcka något. Sen ska man inte se cellprov som ett cancerprov som tydligen vissa kallar det. Utan det är en hälsokontroll precis som jag gör varje år med astman egentligen. Så jag ska försöka tänka att det är en hälsokontroll nu, och sedan hoppas att allt ser normalt ut. 

Efter jag gjort besöket så gick jag en vända ner mot stan, jag tänkte handla på Hemköp idag så det passade jag på att göra. Det var sån där härligt frisk luft idag ute och det enda som saknades var snön. Det hade varit perfekt idag med lite snö när man gick på stan där fönstren var julpyntade och man riktigt känner julstämningen. Såg dock att det ska bli snö nästa vecka så det får man hoppas på. Ser gärna att det blir en vit jul i år, ja vit jul med snö. Det där är svårt begrepp numera eftersom vit jul även hänger ihop med alkoholfri jul. På något vis önskar jag man kunde skilja på dessa två begrepp? Alkoholfri jul och vit jul, skriver man vit jul kanske folk tror man önskar en jul utan alkohol. Eftersom jag knappt ens dricker alkohol, och nu med medicinen inte alls dricker alkohol känns det liksom ännu märkligt att skriva vit jul för alkoholfri jul eftersom det ändå inte är alkohol på julen för mig. Nej nu blev det invecklat!

Nu ska jag ta och göra något annat, hoppas ni får en fin tisdag!