Sov oroligt inatt, drömde att jag missade bussen till jobbet och att jag skulle gå upp och inte kunde vakna. Såna där nätter är inte alls roliga, som tur var vaknade jag på morgonen och jag hann med bussen trots drömmarna. Sen kanske jag borde berätta att det är så himlans mycket enklare att gå ut på morgonen nu när solen lyser och det inte är svart som natten. Denna dag har verkligen swishat förbi, det var jobb och matematiklyftet och när jag kom hem somnade jag 20 minuter på soffan innan jag begav mig mot Maxi för att handla. Vi åt middag efter Björns träning och sedan kikade jag och Björn på New girl innan han åkte hem.

Jag har läst Harry Potter och hemligheternas kammare för William och pratat med en kompis. Efteråt så såg jag på Finding Carter och nu sitter jag här.

Jag funderar en del kring detta med bloggandet, det är snart elva år sedan som jag startade vad som nu är denna blogg. Allt finns samlat här från graviditet, småbarnsliv, vuxengymnasium och högskola, mina första år som lärare och skolbarnliv. Nu skriver jag även en del om doulautbildningen. Men förr kände jag mig mer fri med mitt skrivande, nu känner jag inte på samma vis längre. Jag skriver här för att minnas saker och påminnas om livet, det betyder att jag faktiskt är ärlig med mina tankar och mina upplevelser. Jag delger mitt liv och skriver inte en akademisk uppsats i mina tankar. Jag skriver om mina upplevelser och hur jag ser på livet, det betyder således att de jag skriver är mitt och jag faktiskt inte begär att andra ska tycka och tänka som jag, men jag vill kunna ha mina upplevelser ifred utan att människor sa ifrågasätta mina upplevelser av livet. Jag är ärlig i livet, jag vill inte bara skriva det som passar andra eller skriva akademiska uppsatser här, det här är min dagbok min ventil från alla intryck jag dagligen får och måste ventilera och det är skönt att få spy på allt ibland, vara glad ibland och bara tycka och tänka. För jag vet att ens tyckande och tänkande inte är accepterat i samhället och då måste man väl få uttrycka sina upplevelser någonstans utan att behöva bli ifrågsatt på alla platser, utan man måste få spy ur sig sina tankar på platser utan att behöva krävas ett svar på saker man känner och det gör jag här. I min dagbok, mina dagars text som jag läser om då och då.