Visar: 1 - 1 av 1 artiklar
Författarens egna ord.

När man har psykpatienter i trapphuset.

Kände lite att vad ska jag berätta om denna dag när det slog mig att det faktiskt varit ganska händelserika saker idag.

Morgonen började med att min granne ringde mig vid nio och berättade att jag absolut inte skulle gå ut i trapphuset för där befann det sig en förvirrad man. Jag tittade ut genom tittögat och där satt en man i sjukhuskläder… Jag ringde då polisen som frågade om mannen ifråga var lättklädd och det var han ju. Polisen befann sig i Borlänge men skulle komma så snabbt som möjligt, mina fina grannar fick tag på en annan granne i huset så vi höll våra ögon på mannen. Så vips hade han gått ut, i tofflor kanske ska förtäljas. Där gick stackarn i -15 iklädd sjukhuskläder och tofflor i snön. Polisen kom i alla fall och vi såg sedan hur tre poliser lugnt gick med mannen. Sånt där gör ont i hjärtat, vi förstod ju rätt fort att han rymt från psyk. Eftersom vi bor nära lasarettet här i stan så händer det ju titt som tätt att man ser lite märkliga saker. Men nog känns det i hjärtat, stackars man!

Efter händelsen med mannen i trappan klädde jag på mig, och sen åkte jag, Björn och William först ner på stan och kikade och sedan vidare mot Borlänge och Ikea. Där tänkte jag först handla en bokhylla men det blev inte så. Istället så kom jag hem med en fotoram och William fick en stolsdyna han ska ha med sig till skolan och sitta på. Tydligen så hade ”alla andra” en sån på stolen och det är skönt så man slipper sitta på de hårda skolstolarna. Ja vad säger man?! Tänk att de har såna ideér, annars så har jag inte gjort så mycket tänkte strax bege mig mot sängen är trött. William valde att sova hos sin farfar i natt igen. Är ju lov så varför inte?

Large Blog Image

Fick längtan efter sommar idag. Det här med kyla är aldrig min grej.