Idag var det luciafirande på jobbet och det var fint och uppskattat. Nu känner jag lite julstämning och inser att julen faktiskt är nära. I helgen är det ju riktiga lucia och vid den 13:onde brukar jag fortfarande tänka att det snart är dags för ledighet och ladda upp batterierna. För mig är julen en härlig tid, jag minns när julloven när jag gick i skolan. Varje gång jullovet skulle börja gick vi först till Orsa kyrka från vår skola med fackeltåg, och sedan satt vi i kyrkan och lyssnade på hur några klasser sjöng och man satt där i kyrkan och kände pirret för snart var det jullov. Sen gick vi alltid tillbaka till skolan för att äta lunch, och lunchen var alltid i en nedsläckt skolmatsal och vi fick varm oboy med grädde, två smörgåsar och en påse med: en mandarin, en plopp, en kexchoklad och sen fick vi alla gå hemåt. Då ofta i lite kall kyla och man var så glad för man insåg att man var ledig. Den mörka förmiddagen som man skulle få lite ljus under och tanken på att bara få vara hemma, handla julklappar och öppna paketen snart. Den där känslan minns jag fortfarande och doften från vår skolmatsal som senare fick namnet solrosen. Jag undrar om den fortfarande heter så, eller om de namnet dog och försvann efter några år likt mycket annat.

Vad tiden kan vara speciell så där, vad man minns och vad man känner. Nästa vecka ska vi till Lugnet kyrkan med William på onsdagen, då har de Jul Mosaik igen och det är helt fantastiskt att sitta där och lyssna på barn mellan 6-15 år som uppträder på sin nivå. Alltid blir jag lite tårögd när jag ser William vara uppe och uppträda, det är så speciellt och så fint. Sen är det speciellt med lov, för man vet hur barnen känner sig inför lov. Ledighet och känslan av att nu förändras något, för när man kommer tillbaka efter ett jullov är det bara halva tiden kvar av läsåret man började och när det är sommarlov lämnar man ett helt år av sitt liv. Jag tycker att det är vackert, sorgligt och glädjefyllt på samma gång, tänk då att jag som lärare får uppleva denna sak om och om igen. Det är ganska underbart, ganska fantastiskt och ganska underbart!

023

En lite mer än ett år gammal bild.

6 kommentarer

  1. Ja julen är en mysig tid! Jag minns också julfirandet när jag gick i skolan. Det är en sak (av många) som är trevligt med att vara lärare, att man får så mycket julstämning på jobbet 🙂

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma sedan 2004. Bor med min mellanpudeltik Lizzla född (230225), hon kom till min efter att hennes älskade och saknade storasyster Skilla (190919) dog framför mina ögon i en bilolycka den 15 april 2023..Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, och speciallärare i språk, läs- och skrivutveckling med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.