Mirakel var det inte, gjorde ett test i morse och det visade ett fett minus. Blev så ledsen att hela denna dag känts skit. Imorgon är det första juli och jag har inte haft mens under hela juni. Självklart får jag tankar som att jag nu kommit i klimakteriet och aldrig mer kommer få mens. Nu är det något fel som gör att mina ägg är slut och jag har slösat bort mina ägg på ingenting. Jag känner mig ledsen, hela dagen har känts som ett stort fett hån mot mig. Jag ville ju så gärna, varför drömma?!

Björn var dock förvånansvärt lugn när jag köpte test han bara verkade som att det var helt okej och det här blir nog bra. Han kom hit i natt då hans kompis hockade upp med en annan kompis så i morse vad han jättegullig och så, frågade om jag var ledsen och jag ljög. Egentligen ville jag mest bara vara ensam och inte träffa någon alls. Körde Björns bil på dagen men det var vad jag orkade, vad jag kände att min förmåga mäktade med för stunden. Sen har jag sovit och känt mig tårögd. Det känns som mina chanser att få barn är körda nu, det blir inga fler och det är en sorg. Jag sörjer de barnet jag inte fick i och med detta, för jag drömde och tänkte att det skulle bli bra. Två barn och sedan skulle jag vara nöjd, nu blir det inte så och jag ska sörja detta som inte var för det här känns som ett bevis för att det blir inga fler barn här. Jag kommer fortsätta vara enbarnsmamma och de är inget fel med det, bara de att jag alltid drömt om fler barn. Men med åtta års avbrutet sex och aldrig en graviditet tror jag nog att det helt enkelt är så att jag inte kan få fler. För åtta år med sex utan att någonsin mer bli gravid känns som ett bevis för att jag nog inte kan få fler barn, tyvärr och det sörjer jag djupt.