Vilken dag, vilken bonus för mig, så mycket känslor så vackert!

Skolavslutningar är så speciellt, något som man värms inifrån och ut ifrån. Jag älskar det på något vis, den där känslan av att WOW nu är det skolavslutning.
Jättehärlig avslutning på jobbet, många kramar och fina presenter från föräldrarna. Jag blev så rörd, vilket jobb. Hur duktiga eleverna, hur vackert jobb man ändå har. Vilken bonus att arbeta med barn vilket jobb! Läraryrket är ett fantastiskt jobb, om än jobbigt och kämpigt så är det till största delen ändå underbart.

Efter jobbet begav jag mig hemåt, här fick William fixa sig snygg inför sin skolavslutning och den var perfekt den med. Hur ett mammahjärta kan smälta och de känslor det frambringar som förälder när man ser sitt barn stå upp och sjunga tillsammans med andra på skolan. Det är en stolthet, och glädje, samtidigt som de sentimentala tankarna om att att snart står min son där i 9:an och blir hyllad inför skolan, snart står han där på väg mot ett eget liv. Det går så fort, min lillasyster Melissa är på fest för niorna på sin skola idag, en avslutningsfest. Min lilla,lillasyster som föddes när jag var tretton är redan sexton och kommer flytta hemifrån i höst. Jag tänkte på henne när jag såg niorna på Williams skola idag. Min syster var nyss en liten bebis, en bebis som jag bar och dansade runt med till tonerna av Robyns, Show me love inne på mitt rum i sexan. Eller hur jag hade henne hos mig när jag flyttade hemifrån som sjuttonåring, eller när hon som 7åring höll William för första gången. Hennes systerbarn! Tiden går så fort, och som mamma känner jag hur livet tickar snabbt framåt, åren, tiden, livet!

Idag för 16 år sedan, slutade jag visst sexan också. Hur konstigt är inte det? Livet som sagt, livet det är en speciell gång.

2-3 sjunger.

2-3 sjunger.

William berättar något för Björn.

Min stora kille!