På väg mot allvar och jobb. Idag ska jag, min mentor och rektor sitta ner och diskutera B-delen i mitt introdutionsår. Nervös, har varit de hela helgen… Drömt mardrömmar och sånt är inte kul, jag verkligen känner mig så stressad vid bedömning. Det är något som alltid får mig att känna mig sämst, dålig. Jag hatar verkligen den känslan, är delvis därför jag ogärna träffar nya människor, eller öppnar upp mig för folk. Svårt att förklara men tack vare en lärare mina första tre år i skolan är jag skadad i själen… Att man sedan fått erfara av före detta vänner att hugga än i ryggen när man minst anar det är vänskap, ja då har man fått sin kompott av att den enda man kan lita på till 100% är sig själv. Det är delvis en anledning till att jag ogärna går ut på krogen, men jag gillar mitt space med de närmast utvalda. De jag litat på, men vägen till att jag ska lita och tro på någon är lång.