Fan vad jag skulle vilja ha förmågan att astral projeketsera just nu. Jag lär ju arbeta på mitt examensarbete, jag har nämligen 1,5 sida kvar att skriva innan imorgon när min lärare vill läsa igenom. Eller ja handledare är väl bättre ord, man skickar ju arbetet mellan oss hela tiden så får man feedback och så ska man ändra och lägga till. Nu är det så att den här 1,5 sidan ska skrivas om kris så jag behöver tiden. Blev bokad på jobb mellan 9,15 och 11.30 , jag tackade ja. Fick ett sms om jag ville jobba på en annan förskola (hoppar runt i den vikariepoolen igen nu, ska ringa någon dag och skriva in mig i skolans också) tiderna på den andra förskolan var 12.30-16.30, jag vill men i och med att jag låg med världens jävla dunderhuvudvärk igår vet jag att jag MÅSTE plugga den här 1,5 sidorna och skriva och jag kommer aldrig åka det. Jag lär hämta William vid 17.00 då, sedan hem och fixa maten vilket då borde bli klart till 17.30, sedan är det ju läsa läxor med William och han ska få ett bad, han vill ha en bok. Tiden då jag kommer sätta mig för att arbeta kommer landa på 21.00 och då kommer inspirationen vara totalt borta för att plugga, min hjärna funkar inte alls lika bra på kvällstid som på förmiddag och dagtid. Så jag såg med övervunnen och fick lov att tacka nej till de där 4 timmarna. Jag behöver dom absolut, och någon kommer tycka att man är en hemsk människa som inte tog och jobbade. Men jag har gått in i väggen en gång och jag vill inte göra det igen. Det är svårt att förklara men att gå in i väggen eller ja, bli utbränd som jag fick diagnos på hösten 2009.
Fick sms igen nu, var bokad 9-15.30 på samma ställe som de två timmarna, det kändes bra! Blir 6 timmar idag då, och då får man ändå vara på samma plats.
Mycket sms här fram och tillbaka, men skriver ju i realtid.