Började morgonen med att lämna William i skolan (som vanligt). Två nätter i rad nu har jag vaknat vid tre och hoppats att klockan ska vara runt där så jag får sova lite längre, så varje gång jag sträckt mig efter iphonen har jag dragit en suck av lättnad över att så fortsätta sova (yes jag är knäpp).

Gick i alla fall hem och hade seminarium i yrkesetik ganska intressanta diskussioner som uppstår, mycket om normalitet och vad som är rätt och fel.
Sjukt att tänka att jag går ut på VFU igen på måndag tiden går verkligen rejält fort tycker nyss jag gjorde min sista VFU-dag för pgII när denna vfu är över v12 kommer jag aldrig mer göra VFU, då kommer folk ringa in mig för att jobba, då har jag gjort min sista tid som ”praktikant” det känns märkligt, kul och otroligt spännande och vissa stunder SKRÄMMANDE!

Hur som helst, mamma har velat ha en röd mikrovågsugn från OBH-nordica ett bra tag, och de var meningen att hon skulle få den av oss i födelsedagspresent men det blev inte så av olika anledningar utan istället fick hon ju giraffen och babyn från partylite. Så skickade hon en länk idag med den mikron som fanns i Sundborn för 400, jag lånade därför Björns bil och drog ut till Sundborn. DET var så vackert därute! Jag blev verkligen förälskad, vilken idyll! Jag ljuger inte det var verkligen som tavlorna Carl Larsson målat, helt röda hus och som att färdas tillbaka i tiden. Om ni har vägarna förbi Falun, ÅK en sväng förbi Sundborn också! Nu var jag där på kvällen, men ändå det var ändå fint, så fint att jag lite smått drömde ännu mer om att få köpa mig en ville. De jag köpte mikron var var hur härliga som helst, hade en tvååring och de båda började prata sedan blev det att jag och tjejen i huset diskuterade i 40 minuter då hon var lärare och funderade på att läsa till några kurser för att få vara i förskolan men fick olika direktiv från högskolan.

Lite skillnad mot att prata med folk i stan när man handlar, då är man lite mer reserverad men här diskuterades det en bra stund, var riktigt kul faktiskt.

På tal om att diskutera, min granne ska ha bebis alldeles strax och jag trodde hon fött då jag inte sett henne på några dagar dock mötte jag henne och hennes son igår, hon var höggravid och sa att hon bara ville att bebisen skulle födas nu. Vi diskuterade ett tag och så sa hon; William är så väluppfostrad och snäll, de säger min man också.
Det här gjorde mig så glad, jag blir glad när människor säger att jag har ett väluppfostrat barn, det är ett tecken på att jag faktiskt lyckats med något viktigt. För mig är det en självklarhet att lära sitt barn hålla upp dörren, prata vänligt och tacka och respektera andra människor. Jag är sån själv, och när man får höra att även sitt barn är sådan blir man glad.

Nä nu ska jag sova, har glott på Pretty little liars och the lying game alldeles nyss. Underbara serier!