Bloggtorka.

Varför skriva när man inte har något att berätta om, jag känner mig allmänt ur ord. Idag eller ja denna period gör mig så bitter. Sen höst/vinter och jag har liksom aldrig varit bundisar. Jag blir automatiskt deppad och tappar tron. Sen de faktum att jag just nu lider av att inte kunna tappa kontrollen gör mig galen. Varför kan jag inte vara en av alla dom som glider in i ett rum och finner mig bekväm med det? Nä istället distanserar jag mig och drar mig bort. Allt för att inte lära mig tycka om människorna, förr såg jag det inte som ett problem. Jag tänkte att vad stör det mig egentligen, jag vill ju ändå inte ha för mycket folk i mitt liv, jag sa det till och med på lärarprogrammet ”jag är inte i behov av vänner, jag har några få och är nöjd med det. En stor vänskapskrets skulle bara stressa mig.” så är det fortfarande, hur ska man kunna vårda fler än 5 vänner? Men sen skriker en del av mig att jag faktiskt förlorar många människor genom mitt tankemönster. Men för att slappna av och släppa människor in, måste jag också börja lita på folk och med en ärrad själ som jag, där knivhuggen träffat ryggen är det svårt att börja lita på människor. Känner mig förvirrad.