Idag blir det kalas, för sju år sedan så låg jag på BB, jag var deppad och ledsen och bara grät. Jag hade så ont ville bara föda bebisen och sluta oroa mig. Efter en graviditet som enbart bestått av förlossningsbesök och BB så kände jag mig bara så trött på hela skiten. Jag låg denna dag för sju år sedan i min säng, på mitt enkelrum på Faluns BB och funderade på om det här ens skulle kunna gå bra. Så kom en av överläkarna in och sa att det skulle prova en igångsättning på mig, kravet var att jag skulle vara öppen 1,5, jag gick ut och tänkte ”det kommer jag aldrig vara”. Gick genom korridoren hela vägen fram till undersökningsrummet där jag varit så många gånger, där jag undersökts så många gånger och där jag nästan började känna mig som ”hemma”, la mig tillrätta och blev undersökt. Jag var öppen 1,5 och fick därmed bestämma om jag ville prova vid tillfället en ny metod eller en gammal hederlig, jag valde den gamla hederliga. Ringde mamma och mamma kom till Falun med sin man, min lillebror, mormor och lillasyster. Mammans man åkte tillbaka till Orsa medan resten stannade och bodde i min lägenhet. Själv bodde jag ju på ”lasarettet”, det lade på en slags tamponglikande sak runt min livmodertapp och det gav mig värkar men jag öppnade mig inte ett dugg, på grund av att William blev stressad togs den bort och därav så hände inget mer. Jag hade ändå värkar sedan innan så den saken blev inte förändrad… Ville bara ge upp, slemmisen gick dock denna kväll men något mer hände inte. Just idag för sju år sedan trodde jag aldrig att jag skulle få någon bebis, just idag för sju år sedan visste jag inte att jag två dagar senare 12.55 en söndagsmorgon den 3 oktober skulle föda världens underbaraste lilla pojke. Just idag för sju år sedan visste inte jag vem jag skulle vara sju år senare. Just idag sju år senare kommer Williams släkt hit för att fira William, på måndag fyller han SJU ÅR!
Jag på ”mitt” rum på BB. Dockan bredvid fick William av min mamma och hennes man.
Blåmärken på magen (så klart)
Värmekudde på magen. På bordet ligger en vi föräldrar
minns vad det stod i den för jag läste den säkert 20 gånger den veckan *S*. Bland
annat berättade den om olika föräldraförsäkringar i världen och att Sverige har det bäst.
Observera min snygga ”playboy bunny navel”. Surt när man piercade naveln
och fick denna fina ”tatuering” under graviditeten.
Om man tittar riktigt noga lite under den vita skjortan ser man konturerna av William
i magen.
Var ju ändå frän form på ärret 😛 Antar att det inte syns så längre?
Sv: Ja, så skönt att ha igång det igen! Har haft det i några år, men har inte så stor koll på hur man får till det själv. Var utan nu i ett halvår 😛
Malle – Det har bleknat, så man ser det inte lika bra tror jag. gillar inte min mage. Men folk jag visat det för säger att man inte tänker på det :p så kanske inte 😉