Nyss kollat på pretty little liars ( fler som följer den serien?) och (Nine lives of chloe King) älskar streamade program. Chloe King är absolut en serie för såna som jag som gillar övernaturligt, pretty little liars är lite små obehagligt ibland lite deckare för man vet inte vem som är ”god” och ” ond”, jag dubbel kollar alltid ytterdörren när jag ska se Pretty little liars för jag blir lite parro när jag ser den haha.
The secret life of the american teenager är favoriten, gårdagens avsnitt var bra och slutet fick mig helt awww, men blir galen på idioten hon behöver honom nu, haha snacka om att fastna i en serie. Tjatat om de förr man tjatar om det igen, se the secret life of the american teenager du kommer inte ångra dig =).

Hehe insett att jag gillar tonårs high school serier, undra vad det beror på. Själv hatade jag högstadiet. Den perioden ser jag enbart tillbaka på med avsmak, hur man fan, hur andra var. Kampen att passa in, att bryta av, att sträva efter att inte vara som alla andra. Nä usch, folk undrar ibland om man inte längtar tillbaka, det gör jag inte. Jag älskar att vara vuxen, kunna bestämma över mitt liv, vara den jag är och skita i vad andra tycker och tänker. Bara kunna gå sin väg och aldrig bry sig mera. Folk snackar jämt en massa skit, de kommer dom fortsätta med. Det enda man själv kan göra är att stunta i att lyssna och följa sitt eget hjärta. Tänka att man duger som man är trots att man inte är perfekt. Som förälder strävar jag inte efter att vara perfekt. Jag strävar efter att ge min son sunda värderingar och en tro på sig själv. Jag strävar inte efter att visa att jag alltid lyckas, för jag vill att han ska se att även vuxna kan och får misslyckats. Att vara en bra förälder handlar inte om att vara en perfekt förälder, det handlar om att våga göra både bra och dåliga saker så barnet får se och uppleva verkligheten som den är, med upp och nedgångar.

Nu ska denna operfekta morsan sova.
Puss på er