Drog till Gävle idag igen. Sista dagen för matematik från början kursen. Kändes helt okej, hade opponering så blev lite att ändra men det hade jag väntat mig. Det är ju lite grejen med opponering att man just så få kritik och även respons på sin text.

Jag och Sandra drog på stan, jag impuls tog hål i öronen. Alltid velat ha fler en fyra, tycker det är så snyggt med hela öronen med hål. Så jag gled in på en hårsalong frågade om dom kunde ta just nu och de kunde dom. DET gjorde inte ens ont, det är någon ny form dom börjat med, där man man liksom bara trycker igenom smycket inte den där pang grejsen som var förr utan det är liksom en grej som bara går rakt igenom. Blev så fint så! Är as nöjd. Tog bussen hem och när jag kom hem stupade jag på soffan och sov i två timmar, hörde hur någon knackade så kom William och Björn hem och bara SOVER du?! Jag bara öh ja? Klockan var 19.00 hehe.

Var förbi Bokus i Gävle, hittade boken ”Siv sover vilse” som jag velat ha ett tag. Boken blev väl godkänd av William.

Alltså jag vaknade i natt runt två med världen jävla magknip legat med magvärk hela natten, har inte ätit laktos så måste vara något annat. Var äpplen i maten Björn gjorde och i och med att jag är allergisk mot björk och äpplen och björkar kommer från samma familj så kan det varit de som är problemet. Det kan också varit löken. Jag är tyvärr känsligt mot allt.

I alla fall kollade på mamma byter bo och sen en unge i minuten. Åh vad jag önskar att jag får föda barn igen. Jag skulle lätt kunna föda 100 ungar bara jag slipper vara gravid. Gravid är inget för mig, visst mysigt med sparkar och sånt. Men eftersom jag låg inne på BB och dessutom måste ta sprutor under hela graviditeten skräms jag av sånt. Det gör verkligen SKIT ont att ta fragmin, och som när jag pratat med barnmorskor så märks det att det inte direkt är något de rekommenderar att en tjej som haft blodpropp skaffar så många barn, det är ju risker. Minns ju som läkaren sa när jag pratade med henne på en av mina BB vändor ”det är okej för dig att få kanske tre barn, men mer en så skulle jag inte vilja rekommendera. Det är en risk för mig”. Jag förstår hur de tänker, har läst på förstått hur farligt det egentligen är för mig och bebisen att bli gravid. Även om jag får fragmin i förebyggande syfte så finns ju riskerna ändå. Som till exempel hade jag ”tur” som låg inne, dom kunde minska min dos fragmin till 3 mindre doser dagligen. Hade jag haft min fulla dos när jag kommit in och något gått snett tex att det skulle slutat med kejsarsnitt hade det funnits en risk att läkarna inte kunnat stoppa blödningen, eftersom att fragmin är blodförtunnande. Jag tog ju EDA med William, förstod inte då vilken risk det var. Det vet jag nu. Eftersom Eda förtjockar blodet och fragmin förtunnar kan det bli en blödning i mellan kotorna eller nått sånt. Står det i min journal, när den BM jag hade tog ur EDA nålen 40 minuter efter förlossningen som man normalt ska, och hon kom in till mig i duschen ganska rädd och stressad förstod jag inte allvaret. Det har jag förstått efteråt. Hon hade inte hunnit läsa min journal och fått veta att narkosen skrivit att jag fick lov att ha EDA nålen i fyra timmar, men när den drogs ur förtidigt fanns risken att jag skulle bli förlamad under ett helt dygn kanske mer. Som tur var blev det inte så, men så här efteråt förstår jag riskerna för mig att få fler barn. Det känns så tråkigt, jag vill ju ha fler men jag är rädd också. Inte för smärtan, den tar jag gärna. Men riskerna jag kan utsätta mig själv för eller barnet. Kanske är det de att jag hela tiden blir mer och mer mogen som får mig att tänka på sånt? Innan har jag inte gjort det, nu blir jag mer medveten om risker och det kanske hänger ihop med min dödsångest?

O7.OO i Falun

Före

Andra örat

Poff

Andra örat

Klart!

Påse

Siv sover vilse