Hypokondrikern

JAG hatar att vara hypokodriker. Det är nog det värsta som finns. Just nu är jag dessutom inne i en sån period när jag vaknar med såna där sjuka tvångstankar och tror att jag ska dö ungefär… ALLTID lika intressant och roligt (eller inte) . I alla fall barnmorskan från MVC ringde mig och jag har inte klamydia. INTE för att jag trodde jag hade det, har haft sex med samma människa nu i många herrans år, och jag är inte den typen som byter karlar eftersom jag är som ni MÄRKER hypokondriker.

I alla fall berättade ju om den där satans glasbiten jag tror att jag trampade på. Är inga märken har inte blödigt mamma lugnade mig och jag googlade för att få svaret att den risken var totalt omöjlig. ÄNDÅ jag fick lov igår efter ett rejält ångest anfall att ringa sjukvårdsrådgivningen och fråga. Fick samma svar där, risken att jag fått hiv av att endast trampa på en liten minimal glasbit som inte tog hål på huden och det uppenbart inte var stora mängder blod på marken gör att jag OMÖJLIGT kan ha fått hiv. Det lugnade i alla fall, först när jag fick prata med kunnig personal kunde jag pusta ut och nu känns det bättre.

FÖR normala människor låter detta helt befängt. FÖR mig? Ja vad säger man, jag är livrädd för att bli sjuk. Livrädd för hiv, har dödsångest för cancer och att dö skrämmer mig så till den grad att jag försöker undvika i största möjligaste mån att göra saker som KAN död. Det betyder att jag inte åker flygplan eller båt av rädlsa för att dö. Sen mycket av höjderna också. Jag skäms också för den här delen av mig själv. Att liva av sjukdomsrädlsor känns pinsamt. Jag tillhör inte kategorin människor som idag gärna vill skylta med sina sjukdomar för det är coolt att ha en diagnos av nått slag, jag tycker mig se detta överallt på nätet. INTE alla, många är nog som jag och bara skriver för att få ur sig, men så finns det några som mer en gärna kallar sina bloggar för olika saker för att liksom visa att ”KOLLA på mig”, jag undrar om dessa verkligen har diagnoser eller om dom bara skriver för att dom tycker det är kul med reaktioner? I mitt fall är detta ett handikapp. Det hänger också ihop med min rejäla rädlsa för smuts och oreda. Jag städar fanatiskt och jag såg att dom har desinfektions medel på ÖB här i stan, jag överväger skarpt att köpa detta för att använda inne på toaletten. Jag hatar bakterier.

Många gånger har jag försökt förstå VARFÖR jag har denna rädlsa för sjukdomar. Den enda logiska förklaringen är nog att jag helt enkelt är rädd för döden. Inte för att man dör av klamydia kanske men för mig skulle det betyda att jag skulle bli helt knäckt det är en sjukdom precis som alla andra. Kanske hänger mycket ihop med min astma? Eller att jag haft blodpropp, att pappa dog när jag var liten och att folk runt mig dött i cancer. Vad vet jag, något är det med sjukdomar som i alla fall inte får mitt liv att kännas bra.