Mitt liv för stunden.

Gud ni skulle bara veta hur en pedant överlever detta. Haha gud jag blir helt knäpp, ni ska få se hur mitt sovrum ser ut för stunden jag känner mig helt paralyserad typ. Jag vill städa, damma och ställa allt på SIN plats. Men jag står ut det kommer bli så sjukt fint när det är klart. Det kommer bli mitt HEMMA. Sen är det kul att se att man kan överleva en röra också, jag har provat det två gånger nu. Mycket intressant. MAN överlever mer än man tror. Kanske jag skulle överleva en natt ute i djungeln också? Näeej jag tror inte de va. Gud jag är för renlig av mig.
Det är ju P&L festivalen i sommar i Borlänge som alltid, men i år kommer två av mina favoriter dit. KENT och The Ark, jag har lust att köpa biljett. Som tur är bor jag nära. Jag tillhör inte en av alla dom som skulle klara av att bo i tält och skit på en festivalcamping. INTE kunna duscha på riktigt i flera dagar, utan måste duscha i nån äcklig allmän dusch eller var folk tvättar sig? Vet ju att vissa slänger sig i sjöar osv men där pissar och skiter ju folk också. Så djävulsk äckligt, alltså jag skulle inte klara det. Så ska jag och P&L ska jag HEM på natten. Finns inte en chans i världen att jag stannat i Borlänge på en camping liksom.

Det är rockstad Falun i Maj också, jag och syrran pratar om att köpa biljett dit kan nog bli jävligt roligt, jag älskar att lyssna på musik och konserter är så SJUKT roligt. Sist jag var på konsert var 2002 när jag och Anna var på Westlife. Gud vad vi SKREK, jag var ingen Westlife fans men fanns vissa låtar jag tyckte var bra , fan var dock Anna som hade en lätt crush i Brian McFadden. I alla fall det var skit kul. Var i Globen och hade så roligt.

Jag saknar att gå på konserter ett tag var jag i väg på rätt mycket sånt. Jag älskade känslan, man liksom svävas med på något underligt vis. Som när jag och Anna var i Gropen i Leksand och kikade på Magnus Uggla, Håkan Hellström och The Ark. FAN va vi skrek då också, och när Uggla var uppe på scenen var jag och Anna helt lyriska när han sjöng (Jag skiter i allt och när han kysste mig) jag och Anna bara. Åååååh Uggla är bara för bra, det var 2001 och jag var 17 och Anna skulle fylla 18. Innan de hade vi varit på NRJ radio awards, och där var mina favoriter på den tiden bloodhound gang med, gud jag var helt LYRISK. Sen kom vad jag tyckte på den tiden var Sveriges sexigaste kille upp på scenen och delade ut pris också, HÅLL i er nu. ALEXANDER SKARSGÅRD, jag var sjukt kär i han. Jag följde scenen vita lögner och där var han med och jag var så kär i honom.
Minns att jag till Anna (ÅH är det verkligen HAN) . Jag var 15 kanske jag ska tillägga…

Jag har haft lite roliga folk jag tyckt varit sjukt snygga genom åren, haha. Dock har jag alltid varit sån som blivit kär lätt. Under hela mitt liv har jag varit kär 2 gånger på riktigt. Haft kanske 2 stycken förälskelser också utöver detta. Ganska konstigt, bara haft känslor 4 gånger i mitt liv. Känns som andra faller direkt, jag är själv väldigt reserverad mot kärlek i stort. Jag håller mig på min kant typ. Jag är inte den som är lätt att få på fall, jag håller alltid ett vaknade öga på folk… Sen om någon säger ”fel” saker då blir jag avtänd direkt.

Fel som killar som raggar på mig gör:
¤ Säger JAG älskar barn. Vill jätte gärna träffa din son. (Min reaktion blir, är du störd din jävel? Mitt barn skulle OM det blev något inte få träffa dig på minst ett halvår. Detta av anledning att jag vägrar dra in honom i relationer som kan ta slut. Anser inte att sånt är snällt mot barn. Dessutom vill jag kunna förbereda William för sånt. Jag minns själv hur jävla jobbigt det var när mamma träffa sin man. JAG verkligen mådde skit när dom håll varandra i handen och sånt.)
¤ Jag har ett bra jobb och mycket pengar. (OKEJ? Och vad vill du ha sagt med de? Att du ska försörja mig? GLÖM de din jävel, jag står på mina egna fötter.)
¤ Jag har flickvän, men vi har inga känslor för varandra längre (hmm, HUR jävla många gånger har man inte hört den?)

Jag antar att jag inte är den lättaste att få, jag har kanske höga krav? Vad vet jag? Jag anser dock bara inte att jag vill ha någon som vill försörja mig, eller som dumpar sin flickvän för mig eller vill träffa min son direkt när vi precis träffats. Till vilken nytta ska barnen dras in i förhållanden? Förhållanden som inte ens kanske kommer hålla. Aldrig förstått sånt, när jag sa det till min psykolog jag gick till på grund av mina utbrändhet sa hon ”Det där var det vuxnaste och mognaste jag hör under hela min karriär”. Hon sa att hon hade patienter i alla åldrar och andra mammor ansåg hela tiden att det inte är något fel att dra med sitt barn i nya relationer hit och dit. DET tycker jag, jag anser inte att det är barnet som ska ha en relation, det är jag och mitt barn är mitt liv men inte mitt kärleksliv. Ska jag ha mitt kärleksliv ska det vara utan att han ska komma i mellan. Han ska inte behöva sitta där i mitten och se mig krama och pussa någon. FÖR hur det än är så gör det ont i barn när mamman eller pappan träffar någon ny. Barn drömmer alltid om att mamman och pappan ska hålla ihop, när det inte är så vill barnen ändå inte se den nya tafsa på deras förälder. Alltså får den personen vänta väldigt länge innan han får träffa min son.

Förmodligen provocerar jag folk nu, jag vet att det inte är någon som tycker som jag. Vuxna människor tycker kärleken är så jävla viktig. Eftersom jag är konstigt så anser jag inte det. Kärleken till någon annan en mitt barn är förbannat oviktig. Jag är inte en av alla dom som drömmer om att leva ihop med någon. Jag drömmer om flera barn, men en karl? Ja det blir svårt, jag har svårt att bli kär och ännu svårare att acceptera folk i mitt liv.

Bilder från min lilla röra. Samt min nya tidnings favorit.

Den jag gick till sängs med. (BRA priser i tidningar)

Mitt sovrum (JAG är stolt över mig själv som överlever)

Röra.

TVn på helt fel plats.