Mums, sonens pappa ska laga paj med sea-stick och räkor och spenat till middag. VÄRSTA järnbomben skit bra för är det något jag lär punga i mig nu är det just JÄRN. HAHA kollade mig i spegeln och tillbaka stirrade ett likblekt fejs. Mitt eget! Jag är verkligen helt jävla coccos på grund av att jag lämnat blod. Fast jag tycker det känns så sjukt bra. Är faktiskt stolt över mig själv. Jag är rädd för blod, alltså på riktigt. De är en av mina stora fobier. Jag tycker blod i mängder är bland det äckligaste som finns. Jag blir nämligen helt yr när jag ser mängder blod. Därför tittade jag inte på blodslangen idag. Märker att dom flesta tycks vara rädd för själva nålen, i mitt fall är det BLODET. Det där som pulsar i kroppen. Tycker blod är äckligt, ett tag precis efter mamma fått min lillasyster kunde jag inte prata om hjärtan för då fick jag kallsvettningar. Jag tänker liksom på blodet och då blir jag rädd. Blod är läskigt, när jag funderade mellan sjuksköterska och lärare så blev valet lärare till sist just för min rädsla för BLOD. Känner mig rätt fånig. Men jag är rädd för blod, är säkert också därför jag mår illa när folk diskuterar kejsarsnitt, man skär i kroppen och då kommer BLOD! Blod i mängder, jag skräms av blod. Detta beror på en traumatisk upplevelse jag upplevde som 13 åring. Jag är helt enkelt rädd för blodet, därför är jag stolt idag på grund av två saker, 1 mitt blod räddar liv, 2 JAG vågade tömma min kropp på blod även om jag inte vågade kika på slangen mer än kanske 2 gånger.
2009-12-14 @ 22:47:57
Det är samma med Tobbe, han höll på att svimma & nästan kräkas (han har kräkfobi också) när han kom hem efter Marlons förlossning.
Det var typ 5 timmar efter & chocken släppte väl