Jag läser ju till förskollärare, språk, lek och lärande. Från början har det känts så himla rätt. Jag jobbar ju extra med små barn och jag ÄLSKAR verkligen barn. Men det känns ändå inte helt rätt med utbildningen. 3½ år på högskolan för att tjäna mellan 18.000-19.000 de känns liksom inte riktigt värt de. Jag har pratat med folk sen jag började läsa religionsvetenskapen nu under sommaren och alla säger samma sak, ska man jobba som lärare ska man välja gymnasieskola för annars kommer man aldrig kunna TJÄNA på sin utbildning. Visst pengar är inte allt här i livet men de sjuka är att jag faktiskt tycker det verkar så himla mycket roligare som gymnasielärare. Dels för att man då får undervisa, man får sommarlov, man får dessutom mycket mer studier att hålla på med. Jag är väl galen men jag tycker om det här att gräva mig ner i böckerna och läsa och verkligen få utmaningar. I förskollärarutbildningen här i stan måste jag tyvärr medge att några sådana saker inte existerar. Några djupdykningar finns inte och under hela förra terminen kände jag att jag inte lärde mig NÅGOT nytt. Jag tycker det känns helt ganska onödigt att höra om hur barn tänker när jag har barn själv och vet att TYVÄRR så där funkar det inte alltid i praktiken. I teorin funkar det säkert men i praktiken fungerar inte barn så. Just nu lutar det åt att jag ska läsa den lekande människan (som tänkt) men även läsa litteraturvetenskap inrikting på barnböcker och idag sökte jag en sen anmälan på en kurs om den historiske jesus (också till religionvetenskapen) då har jag samlat 3 stycken delkurser i religionvetenskap. Vilket i sin tur leder till att jag faktiskt har samlat rätt mycket kurser för att börja läsa till gymnasielärare vilket som jag känner det nu faktiskt vill jobba med. Jag älskar barn, men jag älskar också att gräva mig djup i saker som är svåra att förstå. Att läsa om barnuppfostran är inget jag egentligen finner roligt då jag läst massor när sonen var bebis och insåg att sånt där dravel fungerar inte. Men att djupdyka i religion är en helt annan sak, där det är fakta som styr. Det är inget dravel om uppfostran eftersom eleverna redan är vuxna eller uppfostrade. Det känns som mina intressen drar mig till att välja annat en barn. Det känns konstigt jag som trodde förskola var de jag ville jobba med.
